Ekonomi är ett brett område, som dessutom är aktuellt nästan oavsett vad man jobbar med. Att ha gått en utbildning i ekonomi är med andra ord en merit i princip vilket jobb man än söker. Självklart finns det också vissa yrken som fokuserar mer renodlat på ekonomi, som revisor och bankman. Om man ser sig själv arbeta med något liknande i framtiden ska man satsa på en utbildning inom ekonomi.
Eftersom ekonomi dock är ett så brett ämne, så som nämndes ovan, går det inte att tala om en generell ”ekonomiutbildning”. Istället måste man snäva av området och rikta in sig på en viss del av ekonomin som fascinerar en särskilt. Ett vanligt ämne att studera är till exempel företagsekonomi. Stockholms universitet har en hel institution dedikerad till detta ämne, som erbjuder flera olika program med företagsekonomi som bas. Vill man läsa ren företagsekonomi kan man till exempel gå ett kandidatprogram i företagsekonomi, där man bland annat studerar företagsledning, ekonomisk analys, redovisning och marknadsföring. Företagsekonomiska institutionen erbjuder dock även kandidatprogram där företagsekonomi har kombinerats med andra ämnen för att ge studieinriktningar som är anpassade efter arbetslivet. Som exempel kan ges kandidatprogrammet i företagsekonomi och IT (IT-specialisering är något som kommer att bli allt mer attraktivt på arbetsmarknaden i framtiden) och kandidatprogrammet i internationell företagsekonomi och politik, för den som strävar efter att göra internationell karriär. I detta kandidatprogram har man möjlighet att ta ut två kandidatexamina efter avslutad utbildning: en i företagsekonomi och en i statsvetenskap.
Ett annat ämne inom den ekonomiska sfären på universitetet är nationalekonomi. För att återigen ta Stockholms universitet som exempel, finns det en institution även för detta ämne. Även inom nationalekonomi finns olika inriktningar man kan välja på – faktum är att det inte finns ett renodlat nationalekonomiprogram där man endast läser detta ämne. De biämnen som man kan läsa tillsammans med nationalekonomi, på tre olika kandidatprogram, är sociologi, statistik och statsvetenskap. Alla är med andra ord ämnen som är relevanta när man talar om samhällen och stater, vilket ju nationalekonomi handlar om – staters och nationers ekonomi, det vill säga ekonomi på samhällsnivå.
Detta är självklart endast ett axplock av alla de utbildningar inom ekonomi som finns på Sveriges alla universitet och högskolor. Om en eller flera av de ekonomiutbildningar man vill gå är populära, kan det vara svårt att få en plats på utbildningen om man inte har toppbetyg. Lösningen är då högskoleprovet, men det är lättare sagt än gjort att prestera så bra på provet att det hjälper en när man ansöker till olika utbildningar. Som tur är finns sidor som Hpguiden.se, där du bland annat hittar gamla högskoleprov och andra resurser som hjälper dig att förbereda dig inför högskoleprovet på bästa sätt. Med en 2.0 i bagaget kommer du att bli antagen till vilken ekonomiutbildning du vill.